Hoppa till innehållet

Diskussion:Usenet

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Det är inte sant att usenet är äldre än mail... UUCP fanns långt innan dagens mailsystem som bygger på SMTP/ POP och IMAP--Simson 12 september 2004 kl.20.57 (CEST)

Nä, det stämmer. Det var inte meningen att det skulle tolkas så. Jag håller på att kolla runt i massa internet o datorkommunikations begrepp och försöker ordna begreppen lite bättre. E-post t ex borde ju handla om fler typer än den nyaste RCF. T ex UUCP POP/SMTP IMAP men även FirstClass och sådana som knappt har med internet o unix att göra: fido och BBS. Sen finns ju också radioamatörenas datanätverk med packet radio. Jag har inte ens kollat om det finns något skrivet om dom. Det vore också bra att speca upp portarna på TCP/IP för att kunna ordna olika protokollen på något sätt. Chat i olika former står det inte mycket om. Allt detta vart en diskussion om datorkommunikation på någon hög ISO nivå, måste kolla om det finns något pågående projekt om detta. Biker 12 september 2004 kl.21.22 (CEST)
Japp. Wikipedia:Projekt Datasystem finns, 'Det innefattar datorer, program, servrar och allt relaterat. Artiklar ska kategoriseras på ett lättöverskådligt och naturligt sätt. Aktuell struktur för området finns under Kategori:Datasystem.' Där hittar man kategori:datorkommunikation med UDP och lite annat. Tror jag går med i projektet för att hjälpa till med struktureringen av datorkommunikation. Följ gärna med du också för att strukturera lite i djungeln. Biker

Hur såg/ser Usenet ut?

[redigera wikitext]

Eftersom det inte finns några länkar eller skärmdokument i artikeln och texten i artikeln beskriver mestadels Usenets egenskaper, är det svårt att få en bild av hur dessa tidiga diskussionsforum såg ut. Var Usenet en hemsida eller ett samlingsbegrepp över det tidiga Internets första forum?

Mvh, M

För en enskild användare ser Usenet ut som en epostlåda med många foldrar. Själva meddelandena ser ut som e-postmeddelanden utan bilagor (ren text i font med jämnbreda tecken, à la courier). Läsarprogrammet tillåter att man väljer vilka (av tiotusentals) "foldrar" som skall synas och vilka av meddelandena i den för tillfället öppna foldern (t.ex. så att man genom att "döda" en användare slipper se alla inlägg av användaren, nu och i framtiden, och genom att "döda" en diskussionstråd kan slippa se meddelandena i tråden).
Eftersom olika program visar vyn på olika sätt är det vanskligt att säga hur vyn ser ut. Också innehållet i vyn skiljer sig fundamentalt beroende på vilken diskussionsgrupp man väljer (t.ex. är *.sex* i allmänhet full med spam med skrikiga rubriker medan diskussionstrådar i det närmaste saknas). Den väsentliga skillnaden mot e-postprogrammen är att diskussionstrådarna visas tydligt, i allmänhet genom sortering enligt tråd och indentering i många nivåer. Endast rubrikerna visas då man inte läser ett enskilt medelande, vilket skiljer sig från hur trådar brukar visas på WWW-fora.
Om din internetleverantör och din e-post- eller webbläsare stöder Usenet (många gör det) ser du hur det ser ut genom att hitta funktionen i menyerna och ange "news.isp.se" (där du ersätter isp.se med din internetleverantör; adressen kan vara en annan, men ofta fungerar den adressen) som server. Välj t.ex. diskussionsforumet ("gruppen") comp.os.linux.development.apps, som ännu är välfungerande, med livlig trafik (många andra grupper lever i högönskelig välmåga, men de svenskspråkiga jag brukat läsa verkar döda). Det kan hända att uppstarten är förvirrande, då många program väljer att först "prenumerera" på alla grupperna. Försök välja grupp manuellt i ett så tidigt skede som möjligt.
Om du inte har tillgång till en news-server (Sonera i Finland stängde sin för ett år sedan eller så) får du en uppfattning om innehållet och diskussionsstilen i de nu aktiva grupperna genom groups.google.com, liksom i viss mån om hur enskilda meddelanden ser ut (kolla t.ex. ovannämnda grupp). Användargränssnittet där motsvarar dock det för www-fora, inte det traditionella.
--LPfi 29 maj 2011 kl. 13.31 (CEST)[svara]